Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund - Det Palliativa skedet av cancer är förenat med en stor komplexitet. Enligt tidigare fallstudier kan patienten uppleva brister i kommunikationen vid det Palliativa skedet och även uppleva en frustration över att inte förstå meningen i vårdpersonalens handlingar och agerande. För att på bästa sätt kunna förbättra och förebygga denna frustration och bristande kommunikation behövs en större förståelse för hur vårdpersonalen arbetar i det Palliativa skedet av cancersjukdom. Trots påvisad problematik och betydande utmaningar för vårdpersonalen i det Palliativa skedet fanns det väldigt lite skrivet om strategier och arbetssätt vid palliativ cancervård. Syfte- Föreliggande studie syftar till att belysa strategier och arbetsätt som vårdteamet talar om att de använde sig av i vårdarbetet för att stödja och hjälpa patienten att hantera sin vardag med livshotande sjukdom.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det Palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det Palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

BAKGRUND: Bröstcancer är en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige och varje år drabbas närmare 8500 kvinnor. Antalet kvinnor som avlider är ca 1400 per år. Recidiv av cancer kan bero på att alla cancerceller inte lyckats elimineras vid första behandlingen och istället återkommer i förökat antal. Tidigare forskning visar att lidandet hos cancerpatienter i det sena Palliativa skedet omfattar psykiskt, socialt, existentiellt/andligt och fysiskt lidande. Den visar också att välbefinnande uppnås när kropp och själ fylls med meningsfulla upplevelser.

Bakgrund: Den palliativa vården inkluderar en väldigt stor patientgrupp. Palliativ vård ges både på institutioner men också i allt större utsträckning i patientens hem. Anhöriga blir i hemmen mer delaktiga i vården och de behöver stöd av sjukvården. Kvalitén på den palliativa sjukvården som erbjuds av sjukvården har många brister och därför behöver anhörigas upplevelser av det Palliativa skedet tas del av och öka kunskapen hos sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser av att ha en familjemedlem som vårdats i det Palliativa skedet.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats.

Föreliggande systematiska litteraturstudies syfte var att beskriva anhörigas upplevelser och deras omvårdnadsbehov då en familjemedlem vårdades palliativt i hemmet, för att skapa en förståelse för vad sjuksköterskan kan bidra med. Sökord som valdes var palliative AND relative* AND home för insamling av vetenskapliga artiklar via fulltextdatabasen Electronic Library Information Navigator (ELIN) och databasen Cumulative Index of Nursing and Allied Health (CINAHL). En systematisk kvalitetsgranskning gjordes på 15 vetenskapliga artiklar enligt modifierade kvalitetsgranskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2003) och Willman et al. (2006) och på basen av kvalitetsresultatet evidensgraderades de anhörigas till familjemedlem i det Palliativa skedets omvårdnadsbehov. Tre omvårdnadsbehov som vilade på starkt vetenskapligt underlag framkom: att få professionellt stöd, att få avlastning som anhörig eller anhörigvårdare till en familjemedlem som vårdas palliativt i hemmet och att få information och undervisning om familjemedlemmens situation.

Syfte: Syftet med denna studie var att utva?rdera om de palliativa ombud som utbildats av Palliativt Kompetenscentrum mellan ho?sten 2008 och va?ren 2012 anser att de kan arbeta med palliativa fra?gor pa? sin arbetsplats. Metod: En icke experimentell empirisk tva?rsnittsstudie med mixad metod i form av en enka?tunderso?kning riktad till samtliga som ga?tt utbildningen till palliativt ombud och som la?mnat sin e-postadress vid kursregistreringen.Resultat: Ba?de medarbetare och o?verordnade ger ett bra sto?d i arbetet med palliativa fra?gor och i ambitionen att arbeta enligt ett palliativt fo?rha?llningssa?tt. Sto?det upplevs starkare fra?n medarbetare a?n fra?n o?verordnade.

Ett ökande antal palliativa patienter med cancerdiagnos väljer att vårdas hemma den sista tiden i livet. Den palliativa vården ställer speciella krav på distriktsköterskan som ska vara professionell i en annan persons hem. Syftet var att beskriva distriktsköterskans erfarenheter av den palliativa vården i hemmet. Litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa artiklar. Distriktsköterskan anser att det viktigaste är att skapa trygghet och en god relation med patienten och dess familj för att den palliativa vården ska fungera. Distriktsköterskan känner att de fyller en stor funktion och det positiva med arbetet är att de är självständiga. För att bibehålla kompetensen behövs det utbildning inom den palliativa vården. Distriktsköterskans huvuduppgift med den palliativa vården är att se till att patienten får så god livskvalité som det är möjligt den sista tiden i livet. Vid vården i hemmet blir även familjen involverad.

Syfte: Är att beskriva hur sjuksköterskan upplevelser att vårda barn med cancer.Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserats på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och en med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Cinahl och Pubmed.  Huvudresultat: Att tillgodose barnet och föräldrarnas behov, sjuksköterskans upplevelse av den egna förmågan att vårda barn med cancer, sjuksköterskans relation till barnet samt hur sjuksköterskan upplever att vårda barnet i det Palliativa skedet var fyra teman som identifierades. Några viktiga aspekter som framkom var att barnet och föräldrarna skulle involveras i barnet omvårdnad, sjuksköterskan tankar kring sitt agerande, att sjuksköterskan inger hopp till barnet och att sjuksköterskan kan känna hjälplöshet och maktlöshet när barnet befinner sig i det Palliativa skedet.Slutsats: Sjuksköterskan som möter barn med cancer har ett psykiskt och känslomässigt påfrestande arbete. Varje dag utsätts sjuksköterskan för olika utmaningar i mötet av barnen, sjuksköterskan har som roll att försöka inkluderade både föräldrarna och barnet i sjukdoms förlopp.

I den sista tiden i en människas liv var det viktigt att livskvaliteten var hög, samtidigt var livskvalitet någonting som var högst subjektivt och ibland svårt att mäta. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka metoder som användes för att värdera cancerpatientens livskvalitet, samt patientens egen upplevelse av livskvalitet i det Palliativa skedet, då endast en begränsad tid av livet återstod. Underlag till litteraturstudien framkom genom artikelsökning via databaserna Blackwell Synergy, Elin samt EBSCO Host. Vid sökningen användes enkla sökord eller sökord i kombination. Sökningen begränsades till svensk och engelsk litteratur.

Syftet var att studera hur den palliativa vården upplevs av sjuksköterskor vid användandet av Liverpool Care Pathway. Studien baserades på data från sex informanter på särskild boende/korttidsboende i en kommun i Dalarna. Studien har en kvalitativ design med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Analys av insamlad data resulterade i de tre kategorierna: Tydliga kriterier ger trygghet i vården, Omvårdnadsarbetet har utvecklats och tydligare information. Resultatet visade att tydliga kriterier vid användningen av Liverpool Care Pathway i den kommunala vården gav den palliativa patienten trygghet i omvårdnaden vid livets slut samt klara kriterier som gjorde att personalen tillämpade lika arbetsätt i den palliativa vården. Att stanna kvar i hemmet vid livet slut var en självklarhet för den palliativa patienten när Liverpool Care Pathway var infört i kommunen.

Bakgrund: Närstående synes ha en central roll i den palliativa patientens vård. Kommunikationen mellan de närstående och sjuksköterskor är en viktig del i omvårdnadsarbetet. Syfte: Att belysa kommunikationen mellan den palliativa patientens närstående och sjuksköterskor. Metod: Litteraturöversikt där 14 vetenskapliga kvalitativa artiklar funna i databaserna Cinahl och PubMed analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: De närstående synes ha ett stort behov av delaktighet i den palliativa vården.

Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att med hjälp av behandlingar och vård bibehålla eller förbättra den livskvalité som personen har. Dock upplever de flesta personer med cancer svår smärta i det Palliativa skedet. Dessutom kan personer med cancer uppleva olika former av smärta samtidigt. Smärta kan uttryckas genom både verbal och icke verbal kommunikation. Genom öppen och god kommunikation minskar risken för missförstånd och detta kan leda till ökat välbefinnande för personer med cancer.